Ett sjukhuskvitto

En vacker höstdag för drygt en vecka sedan betalade undertecknad 300 kronor till sjukvården. Var föremål för en grundlig besiktning på akuten.

En fantastisk föreställning där dramat utvecklade sig likt ett Star Trek-skådespel med ljudande apparater som snurrade runt min lekamen. Den ena efter den andra apparaten i läcker design och i färgerna ljusblått och vitt. Stora som små gav de ifrån sig allsköns ljud som en elektronmusikkonsert.

Allt detta för 300 kronor under fem timmar. Hur mycket kostar det inte att åka upp och ner i några hissnande attraktioner på ett nöjesfält?

Väl ute i höstmörkret före cykelturen hemåt, ställde jag mig under gatlyktans sken och studerade kvittot.

Hade erhållit ett niosiffrigt referensnummer. Tryggheten växte inom mig. Läste vidare att besöket är betalt och ett telefonnummer som man kan ringa för att ställa frågor, är även angivet.

Att ha erhållit muntligt om skröpligheten är betryggande. På kvittot kan man läsa: ”Anledning: Sjukdom”. Fortfarande kvar under gatlyktan uppenbarade sig verkligheten mer och mer, svart på vitt utskrivet på en HP-laserskrivare. Finns det annat än sjukdomar på akuten? Jo det måste nog vara skador.

Läste vidare på kvitto medan fladdermössen börjat fylkas under takåsarna inför sina nattliga utflykter. Vem är då läkaren som ställde upp under dessa fem timmar. På kvittot står det skrivet: ”Vårdgiv: Läkare” och inpräglat på samma papper: ”Sign: Anel”.

Dags att konsultera Ture Sventon.