Intigheten

I Lund finn det något som heter Intigheten, inte bara som ett begrepp utan den är, den finns. En staty som är inte högre en fem millimeter. På en gångbana mitt på Krafts Torg. Intigheten är förenad med en gatsten, rostfri och förankrad på djupet med hjälp av 25 kilo betong.

På Krafts Torg planerades det en staty av kommunen. Inspirerad av en pågående debatt om offentlig utsmyckning beslöt Uarda-Akademien att avtäcka denna epokgörande staty. Statyn restes 1984 med särskilt tillstånd från Domkapitlet.

Uarda-Akademien är som Svenska Akademien ett frackklätt sällskap, vars likheter är ordboken som dessa akademier ger ut. Skillnaden är att Uarda utför olika bragder och reser minnesmärken, medan Svenska Akademien delar ut nobelpris och är mycket stämningsfulla.

Ett utdrag ur Uarda-Akademiens ordbok – som snart kommer i nytryck – är viktigt i detta sammanhang: ” AVBITARTÅNG Köttätande havsväxt”

En dansk i Amerika

1978 skrev Jacob Holdt en bok med titeln ”Amerikanska bilder”. En bok om fördomar, rasism med mera. Märkligt nog fortfarande ett brännande ämne.

Prästsonen från Danmark som fick för sig att bege sig till USA år 1970 med 40 dollar på fickan. Denna summa pengar räckte dock i fem år.

Han övernattade i 381 hem fördelat till 48 delstater. Han liftade åtskilliga tusen mil. Den första tiden med korthårsperuk eftersom man på den tiden sköt ner många långhåriga män. Slumpen lät han åtskilliga gånger bestämma vägen. Just slumpen förde honom såväl till de svartas och vitas slumkvarter som även till de rika som t.ex. Rockefeller och Ted Kennedy. Platser där han övernattade och blev väl mottagen.

Under resan dokumenterade han med kamera och med sina texter upplevelserna. Det utmynnade även i en föreläsningsturné bland annat genom Sverige, med en multimediashow fem timmar lång med tusentalet foton. Han blev en kultfigur inom den svenska vänsterrörelsen.

Intressant är att en del kapitel rubriceras med hänvisning till nya testamentet, trots denna revolutionära framtoning Jacob Holdt utger sig ha. Men samtidigt är boken en verklig kriminalhistoria vad han upplevde och blev inblandad i, verkliga svårigheter som mord, polisingripanden, stölder med mera. Även en skräckfylld färd med Ted Kennedy berusad vid ratten i sin bil.

I förordet citerar han José Marti, kubansk frihetskämpe: ”Du måste ha tillit till det bästa inom människan, och misstro mot det värsta. Om inte, så kommer det värsta att få överhanden.”

Undrar vad Jaob Holdt sysslar med idag?

Fotografiet är ur boken

Bokmärkets öde och eventuella historia

En dag tog jag fram en bok ur bokhyllan och i boken fanns ett bokmärke. Bokmärket blev jag förvånad över, ett brev adresserat till Sten Broman. Det är från Lunds universitet, Akademiska kapellet. En liten lapp finns i kuvertet där det står skrivet ”Orkester torsdag 4 – precis”. Samt en oläslig initial. Det framgår inte vem som har skickat brevet till Sten Broman. Men brevet är daterat den 21 februari 1934. Alltid någon tröst.

Vad som hände 1934 i Akademiska kapellet, att Sten Broman skulle infinna sig där är möjligen ointressant. Men 1930 då var det 100 års jubileum för kapellet. Då deltog Sten Broman med ett verk.

Jubileet inleddes med kanonsaluter och regementskår. Akademiska föreningens ordförande professor Laruritz Wiebull ledde processionen in i Akademiska föreningen med ett släptåg av professorer, Ecklesiastikministern, universitetskanslern, biskopen, hovrättspresidenter, envoyéer, konsuler, borgmästare med flera som fylkades – polerat och formellt.

Men det var just Sten Broman som stod i centrum med det nyskrivna verket ”Akademisk festouvertyr”. Fil. Lic. Bromans verk bedömdes att vara så intressant att det hade hyrts in en särskild recensent.

Denna recensent, Wasili Baranowski, skrev att Broman ”bryter mot den stil som välartade festmarscher väntas ha. Ouvertyren med ett inledande tema med orkestern i funktion.”.

Orkestern i funktion är nog ett måste för att det skall fungera.

Men tänka sig att om det vore så idag att i trupp; professorer, Ecklesiastikministern, universitetskanslern, biskopen, hovrättspresidenter, envoyéer, konsuler och borgmästare släntrade in på en konsert och i förskeppet en regementskår.

Låt fantasin flöda hur vi skulle uppleva det idag

Källa: Spelglädje i Lundagård. 250 år med Akademiska Kapellet. Redaktör Greger Andersson. Lund University press, 1996. Brevet i undertecknads ägo.

Tankar om det förflutna och framtiden

Nadine Stair från Louiseville, Kentucky, USA skev följande dikt vid 85 års ålder

Om jag fick leva ett liv till
Då skulle jag göra flera misstag nästa gång
Jag skulle vilja koppla av mera och vara mjukare
Jag skulle vilja vara dummare än jag varit på den här resan
Jag skulle vilja ta saker och ting mindre allvarligt
Jag skulle vilja våga ta flera chanser, bestiga flera berg och simma i flera sjöar
Jag skulle vilja äta mera glass och färre bönor
Jag kommer kanske att ha flera verkliga bekymmer men jag skulle ha färre inbillade

Ni förstår… jag är en sån där människa som lever försiktigt och sunt timme efter timme, dag efter dag
Oh, visst har jag haft mina fina stunder, och om jag fick göra om det skulle jag försöka att bara ha stunder
En stund efter en annan i stället för att leva så många år i förväg

Jag har varit en sån där person som aldrig går någonstans utan termometer, varmvattenflaska, regnkappa och fallskärm
Om jag fick leva en gång till skulle jag packa mindre i väskan

Om jag fick leva en gång till skulle jag börja gå barfota tidigare om vårarna och fortsätta med det längre in på höstarna
Jag skulle dansa mera, åka mera karusell och jag skulle plocka flera tusenskönor.

Foto: Olle Olsson

EU flaggar fortfarande i Porto Carras

Nu håller Sverige i EU-ordförandeskapet. 2003 höll Grekland i ordförandeklubban. Porto Carras i norra delen av Grekland var en säker plats för EU-politikerna. Ett turistparadis inhägnat med taggtråd och med patrulerande vakter, även när enbart turister är där. Men vad jag tänkte på när jag tog bilden - flera år efter ordförandeskapet - är; varför förfaller byggnaden som uppfördes för mötena, och framför allt varför har inte flaggorna halats? De är trasiga.

Mina föräldrar lärde mig att städa upp efter mig

Ni undrar nog varför jag var i Porto Carras. Inte var det som turist utan på en så kallad vetenskaplig konferens. Det är dock en annan historia.